Vetlanda kommun logotyp

Glasbruket i Ekenässjön – en berättelse om integration och välfärd

Uppleva och göra

Publicerad:

Året är 1914 och genom den nästan obefolkade landsbygden utanför Vetlanda läggs en järnväg. Först då får orten Ekenässjön sitt namn. Men bara några år senare kommer orten att hamna på kartan, för genom storslagen integration och socialt engagemang kommer glasbruket i Ekenässjön att bli ett av de bästa.

Bertil berättar om glasbruket.

Redan 1917 startades det första glasbruket i Ekenässjön av bönder från orten, men det nya glasbruket blev inte långlivat. Första världskriget hade världen i sitt grepp och glasbruket gick fort i konkurs. Bertil Nilsson, ordförande i Ekenässjöns Hembygdsförening, berättar:

– Men Ekenässjön hade resurser i form av virke att elda med, vilket är grundläggande för ett glasbruk. 1922 kom därför en ny disponent till byn, Sven Vestberg.

Disponent Sven Vestberg startade omedelbart ett nytt glasbruk med alla moderniteter man kunde tänka sig. Han var en driven affärsman och såg till att värva duktigt folk till sitt glasbruk.

– Vid den tiden fanns bara bönder i Ekenässjön, så han for till södra Småland för att värva skickliga glasarbetare från andra bruk. Han såg till att de kunde ta med familj, släkt och föreningsaktiviteter – och på köpet fick han all deras kunskap. Det förändrade Ekenässjön i grunden, orten fick en ny karaktär i takt med att glasbruket växte, berättar Bertil.

Styrkan i en lyckad integration

När andra världskriget kom blev det skrala tider även i Småland.

– Men disponenten och hans medarbetare kämpade på och när man började ana ett slut på kriget 1944 byggde disponent Vestberg ett nytt glasbruk med flera stora ugnar. Det nya glasbruket förbrukade en kubikmeter ved i timmen, dygnet runt, året om, berättar Bertil.

Glasbruket krävde mycket personal och vid krigets slut begav sig disponent Vestberg till Malmö för att möta flyktingströmmen som rasade in.

– Där hittade han duktigt folk från hela Europa. Han gav dem jobb, tog hand om deras familjer och satte deras barn i skolan. Han hade en oerhört omfattande integrationsverksamhet som än idag visar hur stark en ort kan bli av en fungerande integration, säger Bertil, och fortsätter:

Slutet för glasbruken

Med disponent Sven Vestberg i spetsen utvecklades Ekenässjöns glasbruk till ett av Sverige bästa, men när övrig industri utvecklades och förpackningar i allt större utsträckning gjordes i papp gick lönsamheten i glasbruket ner.

– Disponent Vestbergs dotter tog över när han dog, men 1976 hade glasbruket nått vägs ände. Personalen var gammal, maskinerna var gamla och glas användes alltmer sällan. Bruket lades ner och den personal som fortfarande var arbetsför förflyttades till metall- eller möbelindustrin, som nu tagit sig till området. Det var slutet av en era. I mitten av 1900-talet fanns 400 glasbruk i Sverige, idag finns det bara fyra kvar, säger Bertil.

Bevarade minnen

Idag finns hundratals flaskor, glas och figurer bevarade på Industrimuseet i Ekenässjön. Där finns också fotografier, miniatyrer, ritningar och en uppsjö av berättelser att ta del av.

– Det kommer bussar fulla med besökare hit varje år. De får en guidad tur av mig genom museet, och glasbruket är en stor del av det. Vi som bevarat alla minnen och prylar från glasbrukets storhetstid är väldigt stolta över det, och vi delar gärna med oss av våra berättelser, avslutar Bertil.

Glasbruket Ekenässjön

Klassiker från glasbruket i Ekenässjön.

Glasbruket Ekenässjön

En miniatyr av glasbruket under disponent Vestbergs tid.

Glasbruket Ekenässjön

Ett exempel på hur det kunde se ut inuti glasbruket när det var i full gång.

Glasbruket Ekenässjön

Disponent Sven Vestberg.