Vetlanda
Huvudmeny
Lyssna

Radon

Riksdagen har som mål att byggnader och deras egenskaper inte ska påverka vår hälsa negativt. Radonhalten i bostäder ska därför vara lägre än 200 Bq/m³ luft senast år 2020. Det enda sättet att veta om det finns radon i ditt hus är att mäta. 

Radondosor.

Det är enkelt att mäta radon. Du placerar en dosa på varje våning i ditt hus och låter den stå där i minst två månader. Sedan skickar du in dosan för analys.

Att bo i ett hus med förhöjda radonhalter i inomhusluften ökar risken att drabbas av lungcancer. Alla bostadshus med markkontakt bör mätas för radon. Huset bör saneras om mätresultatet visar att det finns mer än 200 Bq/m³ i inomhusluften.

Hur du mäter radon

Att mäta radon är enkelt och något som du som fastighetsägare kan göra själv. Du använder så kallade spårfilmsdosor och placerar en dosa på varje våning i ditt hus i minst två månader, gärna längre. Sedan skickar du dosan för analys. Du ska mäta under eldningssäsongen, det vill säga mellan 1 oktober och 30 april.

Är du intresserad av att mäta radonhalten i din bostad kontakta miljö- och byggförvaltningen eller stadshusets reception.

Om du mäter en kortare tid än två månader blir resultatet inte lika tillförlitligt. Det vanligaste är då en mätning under tio dygn. Resultatet av en korttidsmätning är bara rådgivande och bör därför bara göras om det inte finns tid för en längre mätning.

Vad är radon och hur är det skadligt

Radon är en gas som naturligt bildas då grundämnet radium sönderfaller. Radium finns överallt i naturen i olika stora koncentrationer. Radongasen är osynlig och luktfri.

Höga halter av radon i bostadsluften utgör en hälsorisk och därför finns ett riktvärde på 200 Bq/m³. Ju längre tid du tillbringar i ett radonhus, ju högre halter utsätter du dig för. Rökning i kombination med radonstrålning innebär en ökad hälsorisk. Även familjemedlemmar och andra som utsätts för passiv rökning löper ökad risk att drabbas av lungcancer från radon.

Källor till radon

Radon i hus kan komma från marken, byggnadsmaterialet eller hushållsvattnet. Det är vanligast att radonet kommer med markluft som på grund av husets undertryck sugs in i huset. Hur stora mängder som läcker in beror på markens luftgenomsläpplighet, hur tät husets grund är och om huset har direktkontakt med marken.

Byggnadsmaterial som blå lättbetong avger mer radon än andra byggnadsmaterial. Blå lättbetong tillverkades mellan 1929 och 1975.

Vatten från djupborrade brunnar kan innehålla höga halter radon. Vatten i grävda brunnar har oftast mindre radon och ytvatten (till exempel sjöar) har nästan inget radon alls. Det kommunala dricksvattnet kontrolleras för radon. När vatten med radon används inomhus avges det till inomhusluften.

Kontakt

Eva Jansson

Eva Jansson

Miljöinspektör
MoB Adm personal, Miljö och byggförvaltning
Telefon: 0383-971 39, 070-572 25 43
Eva.Jansson@vetlanda.se

Senast uppdaterad 2017-10-12

Synpunkt Vetlanda