Kulturmiljö i Vetlanda

Goda insatser inom arkitektoniska områden är värda att uppmärksammas. Arkitektur berör alla varje dag och bidrar direkt till hur vi mår och trivs. Vetlanda kommun delar årligen ut ett arkitektur- och byggvårdspris för att uppmärksamma goda insatser som gjorts inom olika arkitektoniska områden.

Vad kan få priset?

Vinnaren ska passa in i någon av de tre olika inriktningarna: bevara, anpassa och bygga nytt.

Det kan till exempel vara en byggnad som har tagits hand om varsamt med den ursprungliga karaktären bibehållen, eller en äldre byggnad som anpassats för en ny funktion där ändringar har utförts med hänsyn till byggnadens kulturhistoriska kvaliteter. Det kan även vara en helt ny byggnad som har uppförts på ett nyskapande sätt och har högt estetiskt värde, karaktär och kvalitet i utformning, funktion och materialval. Bara åtgärder och nybyggnationer som har utförts de senaste fem åren kan vinna.

Vem kan få priset?

Priset kan tilldelas personer, företag, föreningar eller annan organisation. Tanken är att det ska vara en vinnare, ett objekt, men i undantagsfall kan juryn överväga fler pristagare.

Hur funkar det?

Vem som helst kan nominera kandidater till priset. En jury inom samhällsbyggnad och kultur- och fritid beslutar om vinnare. Priset delas sedan ut i samband med kommunens nationaldagsfirande.

Nominera

Berätta varför du tycker att den du nominerat ska vinna, ange adressen och bifoga gärna en bild. Det är möjligt att nominera varje år mellan den 1 mars och 30 april. Observera att du bara kan nominera åtgärder som är gjorda under de senaste fem åren.

Nominering till arkitektur- och byggnadsvårdspris Länk till annan webbplats.

Broschyren “Tidstypiskt - så byggdes villan i Vetlanda 1940-1980" fokuserar på vad som karaktäriserar husen från just de här årtiondena.

Här kan du som funderar på att bygga till eller renovera få tips och idéer. Det kan till exempel handla om hur man ska tänka för att få en ny veranda att stämma överens med resten av huset.

Tidstypiskt – så byggdes villan i Vetlanda 1940–1980 Pdf, 8 MB.

Vetlanda kommuns stads­arkitekt har en konsulterande tjänst och medverkar inom bygglovs-, plan- och exploaterings­processen samt vid gestaltnings­frågor för byggd miljö.

En stadsarkitekt har en viktig roll i att inspirera och väcka intresse kring arkitektur­frågor. Det görs genom att hålla dialoger med såväl invånare, byggherrar, politiker och medarbetare.

Stadsarkitekten finns till för att ge medborgare stöd i frågor om ändringar som rör kultur­historiskt intressanta byggnader. Om du äger en sådan fastighet som är kultur­historiskt intressant behöver du kontakta miljö- och bygg­förvaltningen i god tid innan du gör några ändringar.

Tillsammans med stads­arkitekten hjälps vi åt att bevara och utveckla byggnaders värden och kvaliteter åt kommande generationer.

2018 gjordes en ny inventering av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse inom Vetlanda tätort. Det finns sedan tidigare inventeringar från 1989, 2012 och 2014. Inventeringen från 2018 blev en byggnadsklassificering, ett dokument som är ett stöd i Vetlanda kommuns ställningstagande i kommande plan- och bygglovsärenden.

Varje hus är unikt

Klassificeringen beskriver både befintliga och framtida kvaliteter på byggnaderna och hur dessa bevaras, utvecklas och förstärks. Att vara fastighetsägare till en kulturhistoriskt intressant byggnad innebär till största delen en förmån, men till viss del också ett utökat ansvar. Förmånen består av privilegiet att äga och bo i en speciell och värdefull miljö, och ansvaret i att behålla byggnadens värden och kvalitéer åt kommande generationer. Äger du en byggnad som är med i inventeringen behöver du kontakta miljö- och byggförvaltningen innan du gör några väsentliga ändringar.

Plan- och bygglagens bestämmelser

Alla byggnader, även de som inte är med i klassificeringen, omfattas av plan- och bygglagens bestämmelser som säger att ändringar av en byggnad ska utföras varsamt och att särskilt kulturhistoriskt värdefulla byggnader inte får förvanskas. Ofta innebär lagskyddet att en byggnad inte får förändras på sådant sätt att det kulturhistoriska värdet minskar - detta gäller alltid, både exteriört och interiört, även om åtgärderna inte kräver bygglov.

Tillsammans hjälps vi åt

Vi vill inspirera till och stödja ett aktivt samtal om Vetlandas byggnader och utveckling, hör gärna av dig till oss vid frågor och funderingar.

Byggnadsklassificeringen Pdf, 4 MB.

Miljö- och byggnämnden har i uppdrag att verka för en god byggnadskultur samt en god och estetiskt tilltalande stads- och landskapsmiljö.

För att få till en god dialog finns det riktlinjer med några frågor som byggherren bör ställa sig i tidigt skede och även senare i bygglovsprocessen.

Idéstadiet

Det finns alltid en arkitektonisk idé. Genom att beskriva den lyfter vi fram denna del av ett byggprojekt. En idé behöver inte vara komplicerad, det viktiga är att den formuleras.

• Vad är syftet och tanken med byggprojektet?
• Kommer utformningen eller gestaltningen ansluta till omgivande bebyggelse eller ha en helt annan stil?
• Hur passar byggnaden in i omgivningen?

Här bör byggherren ta fram en beskrivande text med syfte och tanke med projektet samt en skiss eller en illustration som visar utformningen av byggnaden.

Projekteringsstadiet

Varje ny byggnad eller ombyggnad påverkar miljön där den uppförs. Byggnaden bör förhålla sig till omgivningen genom exempelvis skalan, materialval och kulörval, såväl på nära håll som på avstånd.

Omsorgsfull gestaltning av bottenvåningarna eller variation i bebyggelsen ökar trivseln i gaturummet där människor rör sig.

Genom att fokusera på bebyggelsen som livsmiljö finns en möjlighet att göra skillnad för människorna som lever och rör sig på platsen, genom att exempelvis skapa mötesplatser.

• Hur påverkas närmiljön av byggnationen?
• Hur samspelar byggnaden med sin omgivning?
• Hur förhåller sig byggnadens skala till omgivningen?
• Hur uppfattas byggnaden på avstånd?
• Vad ger byggnaden för intryck?
• Hur bidrar arkitekturen till en levande och trygg stadsmiljö?
• Hur gestaltas detaljer i bottenvåningarna?
• Hur placeras och utformas parkeringsytor? Kan man hålla nere mängden hårdgjorda ytor? Vilken hänsyn tar man till skugga och vegetation?

Här bör byggherren ta fram beskrivande ritningar och illustrationer som redovisar materialval och kulörval samt en markplaneringsplan.

Hållbarhet

Den byggda miljön ska stå under lång tid och hållbarheten är därför en viktig fråga. Det handlar om hur en byggnad står sig rent funktionellt, hur gestaltningen klarar förändringar över tid och hur byggprojektet påverkar miljön. Det kan vara allt från beständighet i materialval och gröna tak till boplatser för insekter och fåglar.

• Hur väl åldras materialen?
• Hur flexibelt är projektet? Finns det möjlighet att förändra bebyggelsen i framtiden?
• Hur är material och metoder valda med avseende på lång hållbarhet, minskad klimatpåverkan, energioptimering och vackert åldrande?

Här bör byggherren kortfattat beskriva byggprojektets hållbarhetsaspekter.

Tidiga dialoger

Arkitektur ska spegla sin tid och skapas utifrån de förutsättningar som råder avseende politik, ekonomi och behov, men också med utgångspunkt från platsens karaktär, miljö och historia.

När miljöer planeras, byggs och förvaltas möts många olika aktörer. Alla som är involverade i ett byggprojekt besitter olika nyckelkompetenser. När vi pratar om arkitektur och gestaltad livsmiljö behöver vi kroka arm och lägga pusslet tillsammans. För att lyckas krävs det att vi alla hjälps åt.

Kontakta alltid miljö- och byggförvaltningen i ett mycket tidigt skede om du planerar att bygga nytt eller bygga om för att undvika missförstånd.