Kunskap är en viktig nyckel för att stoppa det tysta våldet i våra hem

Brottsförebyggande rådet, Brå, senaste kartläggning av brott i nära relation visar att det är ett utbrett problem. Totalt uppgav nästan 14 procent av befolkningen i åldrarna 16-84 år att de blivit utsatta för någon form av våld i nära relation under 2022. Kvinnor är mer utsatta än män, enligt FN:s beräkningar utsätts ungefär var tredje kvinna världen över för våld under sin livstid.

Anette Brindwall och Heléne Engblom möter båda dagligen personer som lever med våld i nära relation i sina roller som behandlare och familjebehandlare. Nyligen höll de tillsammans en föreläsning för vård- och omsorgs­personal om våld i nära relation bland äldre, som är temat för årets Orange Week. För våldet går inte i pension.

– Äldre är en utsatt grupp eftersom de ofta förlorar sin autonomi på grund av exempelvis sjukdomar och då blir beroende av hjälp. Finns det våld i en relation så följer det med även när man blir äldre, om man inte aktivt jobbar för förändring. Vissa beteenden kanske lugnar ner sig, men de försvinner inte utan tar sig ofta andra uttryck. Samtidigt kan saker tillkomma med åldern, som kognitiva nedsättningar som utmynnar i våld. Det är komplext, säger de.

Går att förebygga och förändra

Heléne och Anette menar att kunskaperna om vad våld är har ökat något och att exempelvis polis, vård och social­tjänst har blivit bättre på att ställa frågor om just vålds­utsatthet i mötet med människor. Men kunskapen behöver öka ytterligare, både hos dem som i sin yrkesroll möter personer som kan vara utsatta för våld och hos allmänheten, för att kunna förebygga och förändra.

Det kan handla om att titta efter blåmärken och svullnader, men också att lägga märke till hur en person mår. Ofta kan det finnas beteendeförändringar där personen som är utsatt kanske drar sig undan, isolerar sig eller inte skrattar längre.

– Många gånger handlar det om psykiskt våld, vilket ofta är svårare att upptäcka och sätta ord på. Det kan vara giftiga och kränkande kommentarer, nedvärderande språk och förföljelse. Som exempel fick en klient 138 sms på ett dygn vilket är mycket påfrestande psykiskt. Det psykiska våldet är väldigt skadligt och många vi möter har tappat sin egen identitet och tron på sig själv, säger Anette Brindwall.

Sker gradvis och blir normaliserat

Hon berättar att många som lever med våld i nära relation inte vet att det de utsätts för klassas som just våld.

– Ofta är det något som sker gradvis och blir normaliserat, en del av vardagen. Man behöver också ha med sig att det inte bara är män som utövar våld, alla kan vara våldsutövare, säger hon och fortsätter:

– Det är viktigt att vi vågar prata om det, blir mer medvetna om symtomen och vågar fråga om man misstänker något. Hänvisa till den hjälp som finns att få eller ring och bolla med oss. Möter man det i sin profession så ska man lyfta det med sin chef, inte sitta med det själv.

Du som är utsatt för våld i nära relation kan få hjälp med bland annat samtalsstöd hos kommunens behandlare. Det finns även föräldrastödsprogram, stöd för barn som bevittnat våld i hemmet och familje­behandling med fokus på konflikt­hantering och kommunikations­mönster, vanligen görs först en bedömning om det går att arbeta med beteende­förändring. I vissa fall sker arbetet i samverkan med andra instanser, som exempelvis familjerätten.